Konstruktion av geometriska objekt
Geometri med kroppen
Mål med uppgiften
Eleven kan tillsammans med sin grupp forma olika geometriska objekt.
Vad säger LGR 11?
Grundläggande geometriska objekt, däribland fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt (Skolverket 2011 s.48).
Material:
Geometri med kroppen
Mål med uppgiften
Eleven kan tillsammans med sin grupp forma olika geometriska objekt.
Vad säger LGR 11?
Grundläggande geometriska objekt, däribland fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt (Skolverket 2011 s.48).
Material:
- Påse
- Lappar med geometriska form-ord
- Dra en lapp till din grupp ur påsen.
- Forma tillsammans det geometriska objektet som står på lappen.
- Fråga klassen om ni har gjort rätt.
OBS. Ta hjälp av era klasskamrater 😌!
Geometri-"gubbar"
Mål med uppgifter
Mål med uppgifter
- Eleven kan bygga egna figurer av geometriska objekt.
- Eleven kan förklara hur man skapat sin figur.
- Grundläggande geometriska objekt, däribland fyrhörningar, trianglar, cirklar samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
- Konstruktion av geometriska objekt (Skolverket, 2011, s.48).
- Isometriskt prickpapper i olika färger
- Sax
- Lim
- Passare
- Penna
- Papper att klistra på
- Välj de färger som du vill jobba med.
- Rita geometriska former i olika storlekar på dina papper.
- Klipp ut dina former.
- Gör en figur av dina former och klistra upp dem på ditt blanka papper.
- Redovisning: berätta om din figur och hur du byggt upp den för några klasskamrater, lyssna även på hur de andra har gjort.
Bygga 3D
Mål med uppgiften
Eleven kan bygga egna tredimensionella kroppar av tandpetare och ärtor eller med multi-link material.
Vad säger LGR 11?• Grundläggande geometriska objekt, däribland fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt (Skolverket, 2011, s.48).
Material:
Mål med uppgiften
Eleven kan bygga egna tredimensionella kroppar av tandpetare och ärtor eller med multi-link material.
Vad säger LGR 11?• Grundläggande geometriska objekt, däribland fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt (Skolverket, 2011, s.48).
Material:
- Multi-link
- Tandpetare
- Ärtor
- Lim
- Papper
- Hämta material och fundera på vad du vill bygga.
- Bygg minst tre olika kroppar.
- Namnge ditt bygge och skriv varför du valt namnet.
- Ställ dina byggen på ditt papper och signera med ditt namn.
- Redovisning: Berätta om ditt bygge och byggets namn för några klasskamrater.
Livsfrågor kring döden
Syftet med undervisningen
Skapa förutsättningar för eleverna att reflektera kring och tala om döden som är en livsfråga som berör alla. Ge eleverna verktyg för att uttrycka sig genom tal, tanke, diskussion, illustration och/eller skrift. Eleverna ska få ta del av och respektera olika tolkningar.
Lgr 11
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
Genomförande
Tidsåtgång: 1-2 lektionstillfällen.
Bok: Alla dör av Jesper Lundqvist och Gabi Frödén
Vi inleder med att informera eleverna om att vi kommer att prata om döden och att det är viktigt att respektera varandra samt att det är okej att bli känslosam. Vi berättar att de gärna får ställa frågor eller komma med funderingar, men också sitta tysta och lyssna. Det finns inget sätt att tänka eller svara som är rätt eller fel. Sedan går vi vidare med att läsa i boken. Vi börjar med delen om att alla dör. Vi ber eleverna att fundera på om de vet någon person eller något djur som har dött. Om någon elev vill delge sina tankar är det välkommet, om inte går vi vidare. Därefter läser vi om vad som händer med kroppen när man dött och pratar om vad boken tar upp kring detta och vad eleverna funderar på. Innan vi läser vidare frågar vi eleverna vad de tror händer med livet efter döden och diskuterar deras tankar. Vi läser vad boken säger om detta och lyfter de tolkningar som finns. En sista diskussion utgår från vad de som lever kan känna när någon dött, och vi läser sidorna om det. Som avslutning läser vi ut boken och låter eleverna fundera på; “Om ingen skulle dö, hur skulle det vara då? Bättre eller sämre, det kan vi fundera på?” Eleverna får sedan skriva eller rita sina tankar kring frågan om vad som skulle hända om ingen dog. Som efterföljande arbete pratar eleverna med sin bänkkompis om vad de tror med utgångspunkt i bilden, för att sedan berätta vad de tillsammans pratat om för hela klassen.
Frågor som hjälp inför uppgiften, om eleven har svårt att komma igång:
Syftet med undervisningen
Skapa förutsättningar för eleverna att reflektera kring och tala om döden som är en livsfråga som berör alla. Ge eleverna verktyg för att uttrycka sig genom tal, tanke, diskussion, illustration och/eller skrift. Eleverna ska få ta del av och respektera olika tolkningar.
Lgr 11
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Genomförande
Tidsåtgång: 1-2 lektionstillfällen.
Bok: Alla dör av Jesper Lundqvist och Gabi Frödén
Vi inleder med att informera eleverna om att vi kommer att prata om döden och att det är viktigt att respektera varandra samt att det är okej att bli känslosam. Vi berättar att de gärna får ställa frågor eller komma med funderingar, men också sitta tysta och lyssna. Det finns inget sätt att tänka eller svara som är rätt eller fel. Sedan går vi vidare med att läsa i boken. Vi börjar med delen om att alla dör. Vi ber eleverna att fundera på om de vet någon person eller något djur som har dött. Om någon elev vill delge sina tankar är det välkommet, om inte går vi vidare. Därefter läser vi om vad som händer med kroppen när man dött och pratar om vad boken tar upp kring detta och vad eleverna funderar på. Innan vi läser vidare frågar vi eleverna vad de tror händer med livet efter döden och diskuterar deras tankar. Vi läser vad boken säger om detta och lyfter de tolkningar som finns. En sista diskussion utgår från vad de som lever kan känna när någon dött, och vi läser sidorna om det. Som avslutning läser vi ut boken och låter eleverna fundera på; “Om ingen skulle dö, hur skulle det vara då? Bättre eller sämre, det kan vi fundera på?” Eleverna får sedan skriva eller rita sina tankar kring frågan om vad som skulle hända om ingen dog. Som efterföljande arbete pratar eleverna med sin bänkkompis om vad de tror med utgångspunkt i bilden, för att sedan berätta vad de tillsammans pratat om för hela klassen.
Frågor som hjälp inför uppgiften, om eleven har svårt att komma igång:
- Vem skulle du kunna träffa?
- Vilka djur skulle finnas?
- Hur skulle alla bo?
- Skulle alla få plats?
Produktionskedjor
Syftet med lektionen är att eleverna ska få en inblick i hur en produktionskedja är uppbyggd, vilka komponenter som är viktiga och vart dessa är lokaliserade samt transporter. Även reflektera över varför dessa komponenter är lokaliserade i ett visst område. Centralt innehåll, SO
Diskussioner om transportmöjligheter och påverkan, lokalisering beroende på yta, klimat, miljö och ekonomi. Sedan gå från produktionskedjor i närområdet till mer globala produktionskedjor. Genom de globala produktionskedjorna kan man diskutera ländernas olika produktionsmöjligheter utifrån klimat och resurser samt hur olika transportmedel används och påverkar vår miljö och dra paralleller till de mer lokala produktionskedjorna. Reflektioner Det vi ser som viktigt med att få kunskaper om produktionskedjor är att man får förståelse för hur olika processer i samhället hänger ihop, arbetet bakom framställningen av produkter och att en produktionskedja är ett samarbete mellan flera olika komponenter. En annan viktig aspekt är hur olika platser har olika förutsättningar för produktion och transport, även hur detta påverkar oss människor och våra behov. Eleverna kommer att ges kunskap om att produkter som vi kanske tar för givet går igenom flera olika steg där olika yrken och verksamheter behövs, lokaliserade på olika platser med olika förutsättningar gällande resurser och klimat. Detta för att kunna produceras och slutligen användas av oss. |
|
|
Sagoskrivning med hjälpmall
- Innan lektionen börjar så har jag kopierat upp det material som ska användas under lektionen och jag har ritat upp en mall på tavlan som kommer att användas.
- Jag kommer att inleda lektionen med att berätta att det ska handla om sagoskrivande. Jag kommer att tala om för eleverna att de kommer att öva på att planera sitt skrivande och hitta på och skriva egna sagor.Jag talar även om att eleverna i slutet av lektionen kommer att få en varsin post-it lapp där de ska skriva ned någonting som de lärt sig eller övat mer på under lektionen, detta för att utvärdera lektionen och lärandet.
- Därefter läser jag en kort saga för eleverna. Efter högläsningen kommer jag att förklara mallen på tavlan för eleverna och berätta att de ska använda en sådan när de planerar sitt skrivande.Mallen består av sex rutor och i de vågräta kolumnerna står Personer, platser och händelser och i de lodräta kolumnerna står Början, mitten och slut.Jag går tillsammans med eleverna igenom den lästa sagan och ber eleverna som räcker upp handen att plocka ut informationen från sagan och sedan fyller jag i detta i mallen på tavlan.
- Jag förklarar för eleverna att de kommer att få en varsin sådan mall där de förväntas att planera sitt sagoskrivande genom att fylla i mallen med de idéer de har och sedan skriva sin saga utifrån detta. Jag berättar även för alla elever för att nivåanpassa att om de känner att det är svårt att komma igång så finns stödmaterial(kort med tips på hur man kan börja sin saga).
- Jag talar slutligen om för eleverna några viktiga saker att tänka på i skrivandet, exempelvis att använda mallen, skriva så att någon annan skulle förstå, tänka på stor bokstav och skiljetecken och att använda stödmaterial om det behövs. Jag berättar även för eleverna att det viktigaste är att det blir en bra saga med tydlig början, mitten och slut och att det inte handlar om hur lång eller kort sagan är. Jag talar också om att eleverna först och främst ska skriva, och när man är klar med detta då ska man rita bilder till som passar till sagan.Jag berättar också för eleverna att det inte är meningen att de ska bli färdiga idag. Hinner någon mot förmodan färdigt med både skrivande och så vill jag att de visar mig boken och jag ger dem extrauppgifter.
- Jag delar ut skrivböcker till eleverna och ber dem att hämta penna och sudd.
- Eleverna får sedan sätta igång med uppgiften och jag cirkulerar i klassrummet och hjälper till där det behövs. Eleverna vet att de förväntas räcka upp handen när de vill bli hjälpta.
- När det återstår några minuter av lektionen så talar jag om för eleverna som ej är färdiga att det kommer att ges tillfälle att fortsätta med uppgiften en annan dag och sedan ber jag eleverna att plocka undan sina saker och sedan sätta sig på sina platser. Jag ber då klassens värdar att dela ut post-it lappar till alla och ber sedan eleverna att skriva ned vad de lärt sig eller övat påför att utvärdera sitt eget lärande och för att jag kan använda det som feedback på min lektion.
Extrauppgifter och specialuppgifter:
För de elever som blir färdiga med hela uppgiften kommer det att finnas extrauppgifter. Extrauppgiften är att läsa sin saga högt för en kompis i en annan del av klassrummet, eller skriva en till saga (om flera elever blir färdiga). Vid nästa lektionstillfälle kommer alla att få göra färdigt och sedan läsa upp sin saga i halvklass.
Det finns elever i klassen som ej behärskar denna uppgift p.g.a olika svårigheter och dessa elever kommer ändå att vara med under genomgången och lyssna(öva på att lyssna)till sagan. De kommer sedan att få arbeta i ett enklare häfte som handlar om den lästa sagan. I häftet finns uppgifter där man ska para ihop bild och ord (samspel mellan text och bild) och en uppgift där hela den lästa sagan står, men det saknas vissa ord och dessa ska placeras in på rätt plats (använda strategier i skrivandet, planera och välja ord och öva på handstil).
Bedömning
Eleverna ska efter genomförd lektion ha övat på att återge några delar ur innehållet på en text. Eleverna ska även ha övat på att skriva enkla texter med läslig handstil och använda stor bokstav och skiljetecken. Elevernas texter ska med hjälp av den använda mallen visa på att eleverna övat på tydlig inledning, handling och avslutning. Eleverna ska även visa att de kan ta enkla muntliga instruktioner genom att förstå vad de förväntas göra under lektionen.
Att eleverna lärt sig någonting utvärderar jag genom att eleverna får skriva någonting om lektionen och uppgiften på lappar vid lektionens slut och genom att vara med under lektionen i skrivprocessen och se hur eleverna arbetar och vad de har för förmågor och vilka svårigheter som uppkommer. Jag kommer även att lyssna till och titta i alla sagor när de är färdiga och på sätt ser jag hur eleverna arbetat med strukturen i berättelsen och de språkliga aspekterna så som stor bokstav och punkt.Jag kommer att fråga eleverna för att få veta hur de tänkt och berätta för eleverna det jag tycker att de har gjort bra om det är någonting som jag tycker saknas i sagorna efter att jag läst sagorna (vilket jag ej kommer att göra under lektionstillfället, utan vid ett senare tillfälle om inte alla eleverna mot förmodan skulle hinna bli färdiga).