Det var endast en vecka sedan mitt senaste besök, men nu har snön återigen fallit och jag tyckte att det passade utmärkt med ett avslutande besök. Rutorna är nu nedbäddade i ett tunt lager snö och växterna får vila. Det som syntes var endast några små grässtrån som stack upp i Naturruta 1 och lite blåbärsris och några fallna löv i Naturruta 2. Under månaderna som gott så har rutorn gått från att vara grönskande i en solig sensommarmiljö till att bli snötäckta i den kyliga vintern. Blommorna och växterna som fanns och var gröna vissnade snabbt vid första frosten och tappade sin färg och övergick till gult och brunt för att sedan bli mörkare bruna och gömmar under snön. Växtlivet och djurlivet var aktivt vid mina första besök för att med tiden avta mer och mer. Skillnaderna har i alla fall varit tydliga över tid, även om man tyckt att det från gång till gång inte hänt särskilt mycket. Naturruta 1, jämförande översiktsbilderNaturruta 2, jämförande översiktsbilderReflektioner
Uppgiften har varit rolig och lärorik. Jag har tidigare inte reklefterat särskilt mycket hur snabbt det går med naturens utveckling över tid och i och med denna uppgift fått syn på vad som sker med växter och djur under olika månader på året. Uppgiften har givit kunskaper om arter, vilka miljöer olika växter trivs i och hur växter påverkas av väder och vind. Jag tänker att denna typen av uppgift skulle passa mycket bra i en klass med lågstadieelever. Eleverna kan då tillämpa dessa kunksaper som även jag tillämpat och ha några rutor i närheten av skolan, men på ett skyddad område som klassen kan besöka några gånger om året. Detta för att se vad som händer med växtligheten i naturen. Jag tror att elverna kommer att uppskatta detta och det kan väcka en nyfikenhet hos dem inför nästkommande besök. Eleverna får så själva observera naturen och undersöka vilka växter som finns och dess utveckling. I Lgr 11 står det att:
Om man väljer att även dokumentera besöken med foton och beskrivningar utifrån besöken så får eleverna tillägna sig kunskaper om en annan punkt som står i Lgr 11:
I och med att eleverna är aktiva i själva uppgiften så tillägnar de sig massor av kunskaper som tydligt kan kopplas till punkter i Lgr 11:
Referenslista Skolverket (2011) Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 WoltersKluwer:Stockholm
1 Kommentar
Nu är det näst sista besöket gjort och i rutorna som precis tinat fram efter 3 dagars snötäcke så fanns det inte särskilt mycket att studera. Alla löv som även tidigare var bruna har verkligen blivit mörkt bruna, vilket det flesta andra växter också har blivit. De växter som tidigare haft blad eller löv har nu tappat dessa. Rutorna är väldigt blöta efter det att snön har smält, och några djurspår eller djur gick ej att skymta. Röllekan i naturruta 1 är den växt som har lite grön, gul och röd färg kvar och som även har bladen kvar. I Naturruta 2 så var blåbärsriset det enda som fortfarande var grönt, men alla blad hade det tappat. Nu får vi se om det till nästa besök kan hände något mer, men då är det i alla fall dags för det avslutande besöket och jag kommer att jämföra rutan från första besöket till det sista och reflektera kring tiden och utvecklingen som gått.
Tiden har rullat iväg, men äntligen så är det fjärde besöket gjort. Det har varit mulet i princip hela tiden sedan sist, regnat lite senaste veckan med varit förhållandevis torrt. Idag skiner solen, och det är bland de första gångerna på dessa veckor. Temperaturen har växlat under tiden, men någon frostnatt har det varit och som max cirka 12 grader under dagen. I Naturrutorna har det inte hänt särskilt mycket, men några små förändringar har jag att presentera. Naturruta 1 I denna naturruta var det vid senaste besöket livat med gräshoppor, vilka ej gick att se till nu. Gräshopporna har förmodligen gått i ide då temperaturen varit låg. Växtligheten i rutan är sig lik, en snäcka bor fortfarande kvar i rutan och solar sig så gott en kan i min öppna ruta. Det lilla som har skett med växtligheten är att bladen som ramlat ned från träden och tidigare var prydda i fina färger har blivit helt bruna då klorofyllet i bladen helt försvunnit och bladen har vissnat. Röllikan har blivit ännu rödare i färgen och även den tappat det gröna pigmentet klorofyll och istället bildat andra ämnen som gör att växten blir rödaktig. Det som förvånade mig mest vid besöket var att en ny blåklocka blommat ut, vilket jag trodde var alldeles för sent på året, men förmodligen så har fuktigheten och den relativt milda temperaturen lockat den att blomma. Naturruta 2
I denna ruta har det hänt om något mindre än i ruta 1. Det finns inte särskilt många växter kvar, men en stor gren har tillkommit och placerats i rutan. Blåbärsriset har något grön färg kvar, men har mestadels brunaktiga fläckar och ser ut att snart vara helt vissen. Rönnen har förvånansvärt mycket klorofyll kvar i sina löv och är nog den grönaste växten som finns kvar i min ruta. Lönnen däremot har blivit helt gul då det gröna klorofyllet gått tillbaka då solen ej lyst så mycket och temperaturen sjunkit, framträdande blir då de gula pigmenten som finns kvar. På lönnlöven har det även börjat växa en svamp, den som ser ut som en svart prick, denna svamp heter lönntjärfläck och är vanligt förekommande på lönnlöv på hösten.
Båda mina naturrutor har förändrats lite sedan sist, men inte sist. Alla växter har blivit gulare, brunare, rödare eller torrare och speciellt träden i omgivningen kring rutorna har skiftat färg. Översiktsbilder, naturruta 1 och 2 I naturruta 1 så hade löv från kringliggande träd blåst ned och det fanns både gula, röda, gröna och bruna löv. Röllekan hade skiftat färg från klargrön till något gulare på vissa blad och betydligt rödare på andra blad. Dessa färgförändringar sker då klorofyllet försvinner från bladen och löven. Utöver färgförändringarna så var naturruta 1 relativt lik sig från mitt tidigare besök. Trädgårdssnäckan som fanns i rutan vid föregående besök låg kvar och njöt, men nu på en annan plats och kanske är det en helt annan snäcka. I naturruta 1 så hoppade det även omkring flertalet gräshoppor. Jag är väldigt osäker på vilken typ av gräshoppa det skulle kunna vara, kanske en backgräshoppa som finns i hela Sverige, men vingarna såg lite för röda ut för att det riktigt ska stämma. Bilder, naturruta 1 I naturruta 2 så hade även där det mesta blivit brunare och gulare då klorofyllet i bladen och löven försvunnit. Solen nådde verkligen fram till naturruta 2, nu när den står lägre på himlen och lyser in under träden i skogen. Blåbärsriset hade gått från grönt till brunt, den lilla lönnen hade gulnar och rönnen hade både torkar och skiftat färg.
Bilder, naturruta 2 Nu har det gått ca 2 veckor sedan jag besökte naturrutorna första gången (7/9). Jag har nu studerat vad som växer i mina olika rutor och försökt att artbestämma dessa växter. Många växter var svåra att artbestämma och jag är ej säker på om det blivit rätt, tar gärna emot tips! Upptäckte också att min naturruta 2 som ligger i skogen var rätt fattig på växter men jag har gjort så gott det bara går. Jag börjar med att lägga in översiktsbilder och jämför dessa med förra besökets översiktsbilder. Man ser en tydlig skillnad att växterna blivit gråare/brunare och flera växter har torkat. Vädret har varit relativt torrt, soligt och ej under 0 grader sen senaste besöket. Jämförande översiktsbilder: Naturruta 1, växter. I Naturruta 1 växer det mycket. Några växter förekommer i princip hela rutan och det är maskros, klöver och rölleka. Maskrosen är flerårig och sprider sig både via frön och rötter och har en god förmåga att skjuta skott, vilket förklarar dess spridning i naturrutan. Klöver är också en vanlig växt, särskilt här på norra halvklotet. Röllekans frön är speciellt formade för att få ett större spridningsområde och växten står kvar hela vintern. De växter som det endast fanns få exemplar av i naturrutan var den jag tror är en gulmåra och blåklockan. Gulmåran blommar under sommaren och finns i färre exemplar under hösten, vilket kan förklara de enstaka exemplaren i rutan. Den trivs på varma och torra platser och drar sig gärna upp på kullar, vilket den gjort i detta fall då min naturruta ligger på en varm och torr plats uppe på just en kulle. Blåklockan trivs också på varma och torra platser och passar ypperligt i min naturruta. I naturrutan hittade jag också flera trädgårdssnäckor, dessa finns i stora delar av Europa och är väldigt vanliga, de livnär sig på växter och det kanske är just därför de fanns i min ruta där växtligheten är utbredd. Naturruta 2, växter. I Naturruta 2 är det ej mycket växtlighet alls. Det som förekommer allra mest är blåbärsris. Blåbär är utbrett och täcker stora ytor av skog i större delar av Europa. Blåbär vill ha det fuktigt, vilket det är i skogen. Det växer även små lönnar och rönnar i min ruta, dessa trivs bra i skogsbryn. Jag fann också några exemplar av två olika sorters gräs vilka jag tyckte var svåra att artbestämma speciellt när man bara ser bladen, men jag har valt att utgå från att det tunnare gräset är kruståtel och det bredare är vitgröe. Kruståtel växer gärna på skuggiga platser och är ett av våra vanligaste gräs i Sverige, det växer även i lösa tuvor som den jag fann. Vitgröe är utbredd över hela Norden och jag hittade liknande gräs utanför min naturruta där blommorna fanns kvar och dessa liknade bilder jag sett på vitgröe. Växten ur måresläktet som jag ej riktigt lyckats atrbestämma trivs på norra halvklotet och är utbredd i Sverige, måresläket känns igen på att bladen bildar kransar. Nejlikroten är en av Sveriges vanligaste örter och har mjuka tre-flikiga blad vilket denna hade och därav tror jag att det är en sådan. Ingen av mina växter blommade och det beror på att de växter jag hittat har sin blomning tidigare på året.
Sammanfattning och reflektion Jag måste påstå igen att det är otroligt svårt att artbestämma växter som ej blommar. Men sammanfattningsvis så har de växter jag hittat i de två olika rutorna passat in i den miljö där de växer. De växter som växte i min ljusa och torrare ruta (naturruta 1) har de egenskaper och trivs i den miljön när jag läst på om dem. Likaså de få växter som växer i min ruta i skogen (naturruta 2) har egenskaper som stämmer in på den miljön. Trots att avståndet mellan de två rutorna är så litet så är det intressant att växtligheten ser så olika ut, det visar verkligen på att de biotiska och abiotiska faktorerna spelar roll för vilka växter som växer var. Uppgiften naturrutan går ut på att jag vid minst 6 tillfällen kommer att besöka två olika rutor i naturen. Jag kommer att undersöka dess utveckling under denna tid (September- Januari). Vid det första tillfället ger jag endast en beskrivning av läget och rutornas placering, men vid senare tillfällen kommer jag att ta reda på mer om växtligheten och de olika arterna som finns i naturrutorna. Jag kommer både att följa hur rutan i stort utvecklas under perioden men även vad som sker med enskilda växter. |