Sista svenska kursen har precis tagit slut. Vi har analyserat läromedel och elevtexter samt planerat lektionsserier i progression. Kursen har behandlat allt från styrdokument och bedömningsverktyg till kritisk litteracitet och tips om planering och undervisning.
Imorgon drar den sista kursen igång, självständigt arbete 2! Det ska läsas forskning, göras undersökningar, analyseras resultat och skrivas massor med text. Vi har gjort det en gång tidigare i självständigt arbete 1 och nu är det dags att göra det igen. I självständigt arbete 1 handlare vårt arbete om lärares tilltal till elever utifrån ett genusperspektiv (länk nedan). Denna gång kommer vi om allt går som planerat att göra ett arbete som rör religionsämnet i lågstadiet. Utanför studierna är min jobbsökningsprocess i full gång med arbetsintervjuer. Det är så spännande att få besöka olika skolor och höra hur de arbetar! 10 juni är det examensceremoni, det vill säga om 82 dagar! Jag kommer att sakna mina kloka vänner från utbildningen supermycket, men det ska ändå bli så spännande att börja jobba som lärare och få testa alla kunskaper jag förvärvat i praktiken. Jag känner mig laddad!
0 Kommentarer
I skrivande stund är jag mitt uppe i studier inför rådande tentamen i Matematik 3. Vi pratar bedömning, särskilt begåvade elever och i huvudsak sannolikhet, statistik och kombinatorik. I Januari har jag även varit iväg på programmeringskurs för grundskollärare då detta är ett nytt område som eleverna ska tillägna sig kunskaper om. Helgen innehöll alltifrån analog programmering som att exempelvis "programmera en kompis att ta sig från en punkt till en annan" till att bygga upp olika saker i ett programmeringsspråk. Vi arbetade med scratch och även ett material från Bebras. När matematikkursen är slut om ett par veckor så drar Svenska 3 igång. Det ska bli nyttigt och kul då svenskämnet är ett av de viktigaste ämnena då svenskan ingår i alla andra ämnen och det var några terminer sedan vi fördjupade oss i svenskämnet. Sist men inte minst denna termin ska det andra och sista självständiga arbetet genomföras och skrivas. Förhoppningen är att det flyter på lika bra som det första självständiga arbetet, för när det arbetet väl lämnas in så är det dags för examen!! Det är en skräckblandad förtjusning. Jag är otroligt peppad på att bli färdig men nervös inför ett nytt kapitel i livet, på en ny arbetsplats och i en ny stad då flytten går till Stockholm under sommaren om allt går som planerat. Nu kör vi sista terminen!
Skolutvärdering i ett internationellt perspektiv inkluderar olika jämförande internationella studier. Under senare år har allt fler internationella studier genomförts för att skaffa information om nationella utbildningssystem och diskutera utbildningens uppdrag. Enligt min åsikt är det synligt i svenska medier att intresset för internationella studier ökat då det uppmärksammas mycket när t.ex. studieresultat presenteras. I litteraturen framgår även att internationella studier utgör underlag för den offentliga skoldebatten och att skolpolitiken under 2000-talet gått från att i huvudsak vara nationell till att nu vara mer internationell. Vad kan det finnas för förklaringar till detta?
Varför internationella studier fått ökat utrymme kanske kan bero på att det finns intresse att få generella mått på elevprestationer med syfte att jämföra och försöka förstå skillnader i kunskaper och att resultaten i internationella studier är jämförbara med varandra och över tid samt att kvalitet, effektivitet och likvärdighet i och mellan olika länders skol-/utbildningssystem synliggörs. Som ovan nämnts så bildar de internationella studierna underlag för utbildningspolitiska beslut. Kritiker menar dock att resultaten knappats kan vara tillförlitliga då skolsystemen som jämförs ingår i så varierande kulturer, men ändå verkar det finnas ett ökande intresse för dessa studier. Några utav de största och/eller mest etablerade organisationerna som genomför internationella studier är IEA och OECD. IEA har genomfört tester i olika ämnen sedan 1960-talet och OECD har genomfört olika tester för att jämföra skolsystem sedan 1990-talet. Exempel på IEA:s och OECD:s tester är PIRLS, TIMSS och PISA. Dessa tester genomförs antingen i en särskild årskurs eller vid en särskild ålder och mäter olika kunskaper. Vissa utav dessa tester baseras på gemensamma nämnare i länders skolsystems styrdokument och andra på kunskaper som anses vara av stor betydelse för vuxenlivet. Sverige har tidigare presterat över genomsnittet i flera tester men har under senare år försämrat resultaten till att ligga under genomsnittet. Då testerna har olika syften, riktar sig mot olika målgrupper och åldrar och mäter olika kunskaper så kan det vara svårt att avgöra vilka länder som i stort lyckas bäst i internationella studier. Tron finns ändå på att man utifrån jämförelser av resultat kan få fram vilket utbildningssystem som fungerar bäst eller är mest rätt, man pratar om "best practice". Det finns även kännetecken för att lyckas bra i internationella studier och några exempel på sådana är ett sammanhållet skolsystem, engagerade elever och goda relationer mellan lärare och elev. Best practice bygger på tron på att det som fungerar bra i en kontext kommer att fungera lika bra i en annan. I och med detta kan man låna varandras idéer länder och skolor emellan för att reformera sitt utbildningssystem. Sverige har länge varit långivare, men har nu gått mer till att vara låntagare. Vad kan detta bero på? I litteraturen diskuteras mer om internationella studiers användbarhet för olika aktörer, europeisering av utbildningspolitik och globalisering. I detta inlägg fokuserar jag istället på det ökande intresset för internationella studier och internationell utbildningspolitik och vad detta kan bero på. Jag har även valt att kortfattat nämna några organisationer och internationella tester, lyfta några aspekter om Sverige i förhållande till ett internationellt perspektiv på skolutvärdering samt att kort reflektera kring "best practice". Att jag ställer mig frågande till vissa saker i inlägget gör jag för att eventuellt kunna diskutera möjliga svar i kommentarerna. En annan aspekt som vore intressant att diskutera är hur internationella kunskapsmätningar skulle kunna påverka på individ- och/eller skolnivå (t.ex. eventuell påverkan på läraryrket). Den litteratur jag utgått från i inlägget är: Pettersson, D. (2010) Internationella kunskapsmätningar och deras funktioner. Ingår i: Lundahl, C. och Folke-Fichtelius, M. Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2004) Internationella studier under 40 år: svenska resultat och erfarenheter. Stockholm: Skolverket Wahlström, N. (2015) Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup. Det är redan mitten av November och den näst sista terminen på grundlärarprogrammet F-3 lider mot sitt slut. Hittills denna termin har vi läst en kurs om läroplansteori och didaktik där vi fördjupade oss i flertalet matnyttiga begrepp och dess innebörder för läraryrket. Efter den kursen följde en kurs om specialpedagogik där vi fokuserade på olika svårigheter som man kan komma att möta i sitt klassrum. Läs- och skrivsvårigheter, räknesvårigheter, koncentrationssvårigheter och orsaker och möjliga insatser för att främja, förebygga och åtgärda. I skrivande stund så har jag precis avslutat den tredje kursen denna termin, mångfald och lärande. Under de senaste veckorna har vi fört massor av intressanta och svåra diskussioner kring normer, avvikelse från normer, intersektionalitet, kön, genus, ålder, funktionalitet, sexualitet, etnicitet, klass, normkritisk pedagogik, mångkulturalitet, genuspedagogik, maktstrukturer osv. Det är viktiga frågor och svåra frågor, som i grund och botten handlar om vem man är, vem man blir, vem man förväntas att vara och hur man formas av den kontext man lever i. Imorgon är det dags för den sista kursen denna termin, bedömning och utvärdering.
Tiden springer iväg, Juni och examen närmar sig med stormsteg. Det känns så härligt att inom en snar framtid få titulera sig som grundskollärare och jag är så nyfiken på att börja arbeta. Självklart är det en skräckblandad förtjusning att snart komma ut och ansvara för en grupp elever, men det känns fantastiskt spännande och jag är ordentligt laddad för att komma ut och bidra med mina idéer, tankar och kunskaper och få tillägna sig massor av nya lärdomar och erfarenheter! Idag så hade vi världens mysigaste utflykt, och jag hade avslutning på mitt tema om fåglar och fiskar. Eleverna fick gå en liten tipspromenad och varenda en kunde svaren, tänk vad de har lärt sig! Det var även min sista riktiga dag i klass, men som tur väl var (som eleverna sa) så har jag varit sjuk någon dag och måste komma tillbaka nästa vecka för att ta igen dagarna!
Idag rockar vi sockorna och visar att vi tycker att det är bra att vi är olika! Vi har även rockat med bokstavsarbete, värdegrund och ord-bingo idag.
Idag så har vi på matematiken jobbat med siffran 4. Eleverna har fått skriva fyror, forma fyror i lera, bygga fyror av kaplastavar, hoppa fyra hopp på ett ben och skriva fyror på whiteboardtavlan. På bilden idag så gjorde vi hästar, då veckans bokstav är H. Elever klippte och ritade superfina hästar!
Idag så har vi haft spännande dialoger och lärt oss massor av intressant fakta om flyttfåglar, hur de kan hitta vägen, om de inte äter eller sover och så har vi lärt oss några olika fåglar som flyttar. Eleverna har skrivit egna fakta-meningar om flyttfåglar! Vi har även pratat om vad fåglar äter och eleverna har tillverkat alldeles egna fågelmatare och fått lite fågelmat att ha i och dessa fågelmatare fick de ta hem och någon skulle hänga på landet och någon annan skulle hänga i ett träd.
Nu har vi börjat prata om de geometriska formerna cirkel, triangel, kvadrat och rektangel och dess hörn och sidor. Många elever hade mycket förkunskaper på området och vi hade roliga arbetspass idag där vi lärde oss namnen på formerna, sorterade dem, sjöng en sång om dem och gjorde massor av små bra och kluriga uppgifter i vår lilla geometri-arbetsbok. Idag blev även elevernas fina träd med blåmesar, gråsparvar och domherrar färdigt!
Eleverna har nu i dagarna två arbetat med stannfåglar. Vi har pratat om några vanliga stannfåglar och lyssnat på deras läten/fågelsång. Eleverna har fått tillverka egna fågelböcker där de kan kryssa för om de hittar någon av fåglarna. På utflykten så hade flera olika fåglar gömt sig i skogen och eleverna fick ha fågelbingo och hitta alla fåglar. Eleverna har också fått färglägga fåglar i rätt färger och de blev så fina och eleverna var väldigt noggranna.
|
VeronicaGrundskollärarstudent F-3 Arkiv
Januari 2018
Kategorier |