I skrivande stund är jag mitt uppe i studier inför rådande tentamen i Matematik 3. Vi pratar bedömning, särskilt begåvade elever och i huvudsak sannolikhet, statistik och kombinatorik. I Januari har jag även varit iväg på programmeringskurs för grundskollärare då detta är ett nytt område som eleverna ska tillägna sig kunskaper om. Helgen innehöll alltifrån analog programmering som att exempelvis "programmera en kompis att ta sig från en punkt till en annan" till att bygga upp olika saker i ett programmeringsspråk. Vi arbetade med scratch och även ett material från Bebras. När matematikkursen är slut om ett par veckor så drar Svenska 3 igång. Det ska bli nyttigt och kul då svenskämnet är ett av de viktigaste ämnena då svenskan ingår i alla andra ämnen och det var några terminer sedan vi fördjupade oss i svenskämnet. Sist men inte minst denna termin ska det andra och sista självständiga arbetet genomföras och skrivas. Förhoppningen är att det flyter på lika bra som det första självständiga arbetet, för när det arbetet väl lämnas in så är det dags för examen!! Det är en skräckblandad förtjusning. Jag är otroligt peppad på att bli färdig men nervös inför ett nytt kapitel i livet, på en ny arbetsplats och i en ny stad då flytten går till Stockholm under sommaren om allt går som planerat. Nu kör vi sista terminen!
0 Kommentarer
Skolutvärdering i ett internationellt perspektiv inkluderar olika jämförande internationella studier. Under senare år har allt fler internationella studier genomförts för att skaffa information om nationella utbildningssystem och diskutera utbildningens uppdrag. Enligt min åsikt är det synligt i svenska medier att intresset för internationella studier ökat då det uppmärksammas mycket när t.ex. studieresultat presenteras. I litteraturen framgår även att internationella studier utgör underlag för den offentliga skoldebatten och att skolpolitiken under 2000-talet gått från att i huvudsak vara nationell till att nu vara mer internationell. Vad kan det finnas för förklaringar till detta?
Varför internationella studier fått ökat utrymme kanske kan bero på att det finns intresse att få generella mått på elevprestationer med syfte att jämföra och försöka förstå skillnader i kunskaper och att resultaten i internationella studier är jämförbara med varandra och över tid samt att kvalitet, effektivitet och likvärdighet i och mellan olika länders skol-/utbildningssystem synliggörs. Som ovan nämnts så bildar de internationella studierna underlag för utbildningspolitiska beslut. Kritiker menar dock att resultaten knappats kan vara tillförlitliga då skolsystemen som jämförs ingår i så varierande kulturer, men ändå verkar det finnas ett ökande intresse för dessa studier. Några utav de största och/eller mest etablerade organisationerna som genomför internationella studier är IEA och OECD. IEA har genomfört tester i olika ämnen sedan 1960-talet och OECD har genomfört olika tester för att jämföra skolsystem sedan 1990-talet. Exempel på IEA:s och OECD:s tester är PIRLS, TIMSS och PISA. Dessa tester genomförs antingen i en särskild årskurs eller vid en särskild ålder och mäter olika kunskaper. Vissa utav dessa tester baseras på gemensamma nämnare i länders skolsystems styrdokument och andra på kunskaper som anses vara av stor betydelse för vuxenlivet. Sverige har tidigare presterat över genomsnittet i flera tester men har under senare år försämrat resultaten till att ligga under genomsnittet. Då testerna har olika syften, riktar sig mot olika målgrupper och åldrar och mäter olika kunskaper så kan det vara svårt att avgöra vilka länder som i stort lyckas bäst i internationella studier. Tron finns ändå på att man utifrån jämförelser av resultat kan få fram vilket utbildningssystem som fungerar bäst eller är mest rätt, man pratar om "best practice". Det finns även kännetecken för att lyckas bra i internationella studier och några exempel på sådana är ett sammanhållet skolsystem, engagerade elever och goda relationer mellan lärare och elev. Best practice bygger på tron på att det som fungerar bra i en kontext kommer att fungera lika bra i en annan. I och med detta kan man låna varandras idéer länder och skolor emellan för att reformera sitt utbildningssystem. Sverige har länge varit långivare, men har nu gått mer till att vara låntagare. Vad kan detta bero på? I litteraturen diskuteras mer om internationella studiers användbarhet för olika aktörer, europeisering av utbildningspolitik och globalisering. I detta inlägg fokuserar jag istället på det ökande intresset för internationella studier och internationell utbildningspolitik och vad detta kan bero på. Jag har även valt att kortfattat nämna några organisationer och internationella tester, lyfta några aspekter om Sverige i förhållande till ett internationellt perspektiv på skolutvärdering samt att kort reflektera kring "best practice". Att jag ställer mig frågande till vissa saker i inlägget gör jag för att eventuellt kunna diskutera möjliga svar i kommentarerna. En annan aspekt som vore intressant att diskutera är hur internationella kunskapsmätningar skulle kunna påverka på individ- och/eller skolnivå (t.ex. eventuell påverkan på läraryrket). Den litteratur jag utgått från i inlägget är: Pettersson, D. (2010) Internationella kunskapsmätningar och deras funktioner. Ingår i: Lundahl, C. och Folke-Fichtelius, M. Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2004) Internationella studier under 40 år: svenska resultat och erfarenheter. Stockholm: Skolverket Wahlström, N. (2015) Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup. |
VeronicaGrundskollärarstudent F-3 Arkiv
Januari 2018
Kategorier |